Synpunkter på detaljplan för Mollösunds hamn
2017-02-06
Till:
Orust kommun
Förvaltningsområde
samhällsutveckling
473 80
Henån
Synpunkter på detaljplan för Mollösunds hamn
Härmed lämnas synpunkter på de delar av förslaget till detaljplan för Mollösunds hamnområde som rör djuphamnen i sundet. Hamnen med dess kajer och den s.k. ”ångbåtsbryggan” utgör en väsentlig del av Mollösunds kulturarv men är också grundläggande infrastruktur för orten och för Orust vars betydelse går långt utöver att förtöja fritidsbåtar under turistsäsongen. Föreslagen placering och utformning av nya bryggor för stora fritidsbåtar skulle försvåra eller t.o.m. omöjliggöra för exempelvis ångaren Bohuslän, segelskutor och andra fartyg att anlöpa Mollösund och riskerar även inverka på farleden genom sundet.
Hamnen i Mollösund representerar stora investeringar från stat, kommun och enskilda ända sedan tidigt 1900-tal och måste utvecklas med ett långsiktigt perspektiv precis som all infrastruktur. Vad framtiden har i sitt sköte vet vi inte men det ligger väl nära till hands att tänka sig att mindre passagerar- eller rentav kryssningsfartyg skulle kunna komma ifråga om faciliteterna finns, liksom att sjötransporter av både gods och människor åter växer av miljöskäl. Infrastruktur måste vara framtidsinriktad och svara mot behov i åtminstone ett 50 års perspektiv. Det vore därför fel att bygga bort den nytta som hamnen kan ge Mollösund och Orust Kommun i framtiden.
Vi vill framhålla vikten av och möjligheterna att finna en lösning som både tillgodoser intressena för all turisttrafik och sjöfart inklusive större fritidsbåtar. Vi bedömer att det finns möjligheter att göra detta med justeringar av förslaget till detaljplan enligt den bifogade beskrivningen.
Därför föreslår vi och uppmanar Orust kommun att genomföra en fördjupad studie för att ta fram tillräckligt underlag vad avser själva hamnanläggningen och kajerna och de tänkta fritidsbåtsbryggorna. Detta för att säkerställa att Mollösund även i framtiden kan ta emot kustsjöfart såsom segelskutor, passagerarfartyg och även annan nyttotrafik, att farleden genom sundet fortsatt kan nyttjas av sjöfarten och att samtidigt säkerheten för de tilltänkta gästplatserna för stora fritidsbåtar säkerställs. I det perspektivet förefaller det för övrigt direkt olämpligt att nybygga en bensinstation i direkt anslutning till både gästhamn och bostäder.
Vidare förslår vi att berörda rederier och föreningar som från tid till annan anlöper Mollösund liksom statliga myndigheter som Sjöfartsverket och Försvarsmakten tillfrågas i detta arbete för att komplettera och kvalitetssäkra underlaget. Förslag på sådana intressenter är listade.
Dessa synpunkter har skrivits i samverkan mellan undertecknade som har bakgrund i yrkessjöfart, Marinen, ideella fartygsföreningar och koppling till Mollösund.
Mollösund och Göteborg 6 februari 2017
Johan von Otter
Mollösund och Göteborg, sjöofficer, seglare samt aktiv i Föreningen Minsveparen/museifartyget M20
Ragnar Johansson
Mollösund och Göteborg, Sjökapten, VD Svenska Orient Linien, Ordförande Föreningen Svensk Sjöfart (fd Sveriges Redareförening), mångårig befälhavare på skonarna Westkust och Mathilda samt styrman på Ångaren Bohuslän
Kim Forssblad
Göteborg, Föreningen Ångbåten, befälhavare S/S Bohuslän
Göran Ringqvist
Göteborg, sjöofficer, befälhavare S/S Bohuslän samt museiminsveparen M20
Anna-Maria Tivert
Mollösund och Göteborg, Ordförande Föreningen Mollösund
UTVECKlING AV SYNPUNKTERNA AVSEENDE MOLLÖSUNDS KAJER
Hamnens betydelse - nu och i framtiden
Möjligheten att anlöpa med fartyg är själva hjärtat i en riktig hamn och karakteristiskt för Mollösund eftersom Mollösund varit en betydelsefull hamn under århundranden. Mollösund är en klassisk hamn på ångarens Bohusläns rutt sen tidigt 1900-tal och för seglande fartyg och kuttrar var Mollösund en av de främsta hemmahamnarna och alltjämt gästar ofta dessa segelfartyg vår hamn. Den s.k. ångbåtsbryggan och MP kajen intill har mycket goda djupförhållanden och är väl belägna i förhållande till farleden. Detta gör att också relativt stora fartyg som ex vis S/S Bohuslän kan nyttja dessa kajer på ett säkert sätt även under sommarens intensiva fritidsbåtstrafik.
Orter med goda hamnar förbinds av havet vilket i alla tider varit betydelsefullt. Planen tar sikte på framtiden och därför är det viktigt att tänka sig att sjötransporter kan få ökad betydelse när bil- och lastbilstransporter inte längre är lika givet som varit fallet sedan 1970-talet. Skärgårdstrafiken på såväl svenska ost- och västkusten har redan börjat återta förlorad mark, men är helt beroende av fungerande hamnar och bryggor. Särskilt turisttrafiken styrs av att dessa hamnar faktiskt är belägna på så att det är attraktivt att anlöpa.
Eftersom detaljplanens ambition är att öka Mollösunds attraktionskraft för turistindustri bör planen säkerställa att hamnen har möjlighet att hantera de olika typer av fartyg som är en väsentlig del i det som lockar Mollösundsbesökaren – ex vis skärgårdsbåtar, seglande skepp, olika typer av kulturfartyg, dyk- och fiskefartyg.
Kustfart är således inte bara en historisk företeelse och del av kulturavet utan även av grundläggande intresse för framtiden.
Utveckling eller avveckling?
Sommartid är större alla fartyg och fritidsskepp hänvisade till kajerna vid sundet eftersom den inre hamnen nyttjas som gästhamn för fritidsbåtar. Den är numera försedd med bottenförankrade akterförtöjningar så att alla båtar förtöjs vinkelrätt mot kajen och är därför bäst lämpad för båtar upp till c:a 12 m längd. Hamnbassängen kan dock övrig tid nyttjas av större skepp upp mot 25 m längd som ex vis kuttrar. Tanken att skapa bra förtöjningsmöjligheter för större fritidsskepp är därför utmärkt. Det gäller bara att göra det på ett vis som inte förstör möjligheten för annan skärgårdstrafik.
Förutom Mollösund existerar egentligen bara en enda hamn med ordentlig kaj på Orust – Foodias industrikaj i Ellös, som inte är så väl belägen för annat än ren nyttotrafik. Övriga samhällen som är värda att besöka för turister har inte användbara kajer.
Det finns tyvärr många exempel hur fungerande hamnar gjorts om så att de ensidigt främjar fritidsbåtar och större yachter och därmed gjorts så svårtillgängliga eller riskfyllda att de i praktiken är oanvändbara för fartyg. Det handlar om en kombination av att hamnarna ”förtätas”, manöverutrymme försvinner, kajer byggs in eller förses med bojar eller y-bommar. Som exempel kan nämnas Sydkoster, Kornöarna, Marstrand. Vi menar att detta absolut inte får ske med Mollösund.
Farleden genom sundet
Farleden
genom Mollösund är viktig eftersom den är del av den enda
sammanhängande nord-sydliga skyddade inomskärsleden på västsidan av
Orust och används flitigt av allt från mindre båtar till större
fritidsfartyg och yrkessjöfart eftersom leden har tillräckligt
leddjupgående även för kustsjöfarten och dessutom är fyrbelyst.
Farleder är utformade för att fartyg upp till en viss storlek
säkert skall kunna nyttja dem, vilket bl.a. förutsätter att
byggnation eller flytande hinder inte uppförs i eller i direkt
anslutning till farleden eller dess ledande (vita) fyrsektorer som
även idag är väsentliga för säker nattnavigering.
|
Planerade pirar/bryggor |
Utsnitt ur sjökort för Mollösund med fyrens ledande sektor (copyright Sjöfartsverket)
Detaljplanens kartor framgår inte hur de förslagna pirarna /bryggorna samt de båtar som kan förutsättas förtöjas på dess utsida förhåller sig till lotsleden och fyrsektorerna. Ovanstående utsnitt ur sjökort 932 ger dock en fingervisning om att eventuella nya gästbryggor i sundet måste utformas och placeras så att de inte utgör ett hinder för trafiken i sundet, eller att en säkerhetsrisk uppstår för de vid bryggorna förtöjda båtarna. Således är det uppenbart att ett ordentligt underlag behöver tas fram – lämpligen i samverkan med bl.a. Sjöfartsverket.
Kajerna vid sundet består idag av två angränsande kraftiga betongkajer med mycket gott vattendjup utanför (se djupkarta nedan). Ångbåtskajen är kraftig och i gott skick och ”MP kajen” byggdes så nyligen som 2012 i förlängningen av denna för att kunna ta emot stora fiskefartyg. Den s.k. Matildabryggan är en traditionell stål/träkaj som medger förtöjning av något mindre fartyg är också relativt nybyggd.
Bild 2- vattendjup enligt konstruktionsritning för 2012 års kajbyggnation (MP Bolagen). Ångbåtskajen ansluter till vänster i denna ritning.
Förutsatt att de tilltänkta bryggorna för fritidsbåtar placeras och anordnas på så vis att de inte inskränker nyttjandet av nuvarande kajer finns inget egentligt behov av förändring. I grunden handlar det först och främst om att inte placera nya båtbryggor eller tillåta förtöjning av båtar på olämpligt vis. Man kan dock tänka sig olika förändringar eller kompletteringar av kajerna till skydd och säkerhet för både fartygen och fritidsbåtarna, men hur detta skall göras bör lämnas åt en fördjupad studie att svara på.
Den sammanlagda längden av de två kajerna bör vara tillräcklig. Den s.k. ångbåtsbryggan/kajen tar emot fartyg på dryga 40 m längd och 300-400 ton, trots att fartyget är längre än själva kajen. Även så stora fartyg som Sjöfartsverkets Scandica (55 m, 980 ton) har nyttjat kajerna. Detta bör vara en rimlig dimensionerande fartygsstorlek även i fortsättningen. Vattendjupet är idag inget problem (framgår av ritningen ovan).
Liksom idag måste kajen och dess förtöjningspollare vara kraftiga nog så att fartyg i de aktuella storlekarna, har möjlighet att säkert ligga även vid hård vind samt att ankomma och avgå i vind upp mot 12-15 m/s även i de besvärligaste vindriktningarna mellan syd och väst då fartyget pressas mot land.
Dimensionerande fartygstyper utgör nedanstående typexempel på fartyg som idag nyttjar eller kan komma nyttja Mollösund:
För att fartyg och fritidsbåtar skall kunna samsa på ett säkert vis behöver några grundläggande aspekter tas med i beräkningen:
Förslaget att placera en ny bensinstation i direkt anslutning till både gästhamn och bostäder (befintliga och nya) ter sig direkt olämplig. Större delen av den tillgängliga djupkajen kommer dessutom att upptas av tankande fritidsbåtar sommartid, vilket omöjliggör anlöp av större båtar med begränsad manöverförmåga. Det är också synnerligen tveksamt om passagerartrafik får eller bör nyttja en kaj som samtidigt är bensinstation. Att samtidigt som boendet utökas i området även locka trafik från Mollösund och omgivande orter för att tanka bilar och lastbilar är i direkt konflikt med normalt miljötänk. Det handlar om både hälso- och säkerhetsaspekter och som planförfattarna nämner är det på gränsen till reglerna. Att dessutom motivera detta med att man ex vis kan förlägga oljecisterner under mark i ett av saltvatten dränkt område med översvämningsrisk gör idén än mer olämplig. Vi vill erinra om att bensinstationen på Mollösund flyttades för inte så många år sedan från sitt läge i inre hamnen av just säkerhetsskäl. Att då medvetet nybygga i ett sådant läge är minst sagt oklokt. Denna del av planen bör strykas helt och annan lokalisering sökas ifall en tankstation för fordon skall byggas på sydvästra Orust.