Synpunkter på detaljplan för Mollösunds hamn (2017 & 2021)
Yttrande 2021-03-18 inklusive försättsblad:
Till: Orust kommun
Förvaltningsområde samhällsutveckling
473 80 Henån
Medlemmarna i Föreningen Mollösunds styrelse vill härmed inkomma med ett yttrande rörande
PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR MOLLÖSUND 5:351 m.fl. MOLLÖSUNDS HAMNPLAN.
Underlaget till bifogat yttrande är framtaget av Föreningen Mollösunds Museisektion.
Föreningen Mollösunds Styrelse:
Anna-Maria Tivert, ordförande
Claes Claeson, vice ordförande
Ingrid Olsson, sekreterare
Cecilia Stenberg, kassör
Ann-Sofie Bernhardsson, ledamot
Kristina Larsson, ledamot
Ann-Charlotte Schützer, ledamot
Ewa Woldenius, ledamot
Yttranden från Föreningen Mollösunds styrelse rörande PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR
MOLLÖSUND 5:351 m.fl. MOLLÖSUNDS HAMNPLAN
Föreningen Mollösunds styrelse är positiva till att kommunen vill ta ett helhetsgrepp av utvecklingen i samhället och skapa förutsättningar för en lokal utveckling av besöksnäring och näringsliv och samtidigt säger sig kommunen vilja ta hänsyn till den befintliga kulturmiljön. Eftersom flera verksamheter strider mot gällande detaljplan avseende användningssätt vill kommunen i nya planen också ta ett samlat planmässigt grepp om detta, vilket är positivt.
Det vi främst vänder oss emot är den föreslagna detaljplanens inkonsekvens gentemot alla de dokument som Kommunen helt nyligen själva producerat eller låtit producera i syfte att reglera bebyggelsen i Kommunen i allmänhet dess kustsamhälle i synnerhet.
För att kunna utveckla samhället med näringsliv och boende förstår vi även att man har verksamheter i första plan och boende på plan två, även om detta inte är enligt traditionen i Mollösund och även strider mot kommunens egna riktlinjer i dokument ”Med varsam hand” (se nedan).
Däremot har kommunen gått för våldsamt fram med utformning och speciellt höjden av föreslagna nya byggnader. Speciellt från sjösidan, där man inte kommer att känna igen sig eller förstå att detta är ett av Bohusläns äldsta och unika fiskelägen. I detta avseende kan vi inte se att kommunen har tagit hänsyn till vårt remissvar till samrådshandling KS/2011:1912 och inte heller Bohusläns Museums eller Länsstyrelsens yttrande angående Samrådshandlingen.
Kommun har på sin hemsida flera viktiga dokument rörande hur ombyggnation och nybyggnation ska ske på Mollösund, bland annat:
1. Kulturmiljöer på Orust. Framtagen 2019 - 2020 av Bohusläns museum på uppdrag av Orust kommun.
2. Med varsam hand - Bygga i känsliga miljöer - Rådgivningsbroschyr för kulturhistoriska byggnader och miljöer i Orust kommun 2020
Informationen och riktlinjerna i dessa är kommunens egna rekommendationer som vi i de följande vill hänvisa till för att visa på de brister i Planbeskrivning för detaljplan som nu ligger ute för granskning.
Följande står i Kulturmiljöer på Orust:
Långsiktig målbild för platsens kulturhistoriska värden
De förändringar och tillägg som sker, görs varsamt och hänsynsfullt på den befintliga miljöns villkor, och med omsorg om både helhet och detaljer. (s 89). Eventuella nytillskott bör utformas och placeras så att de smälter in i miljön på ett positivt sätt, genom att utgå från den lokala byggnadstraditionen, och med omsorg om både helhet och detaljer. (s 90)
Följande står i Med varsam hand - Bygga i känsliga miljöer:
...nytillskott ska utformas och placeras så att de smälter in i miljön på ett positivt sätt, genom att ta upp den lokala byggnadstraditionen med omsorg om både helhet och detaljer. Miljön kan därmed bibehålla sina samlade kvaliteter. Betydelsefulla faktorer vid nybyggnad är form, volym och placering, liksom fönsterplacering och detaljutformning. (s 23).
Bostadshus
Husets volym anpassas till de äldre husens former. Det bohuslänska enkel- respektive dubbelhuset är lämpliga förebilder. Detta innebär ett 1 1/2-planshus med förhöjt vägg liv 30-90 cm, och sadeltak med 30-35 graders taklutning. Fönstrens storlek, form och placering bör anknyta till traditionen där interiören underordnade sig exteriörens estetik. Detta innebär att fönstren placeras symmetriskt och i balans på fasaden, bör ha minst en vertikal post och kan också vara spröjsade. De placeras nära fasadlivet så att ingen utvändig nisch uppkommer. Stora glaspartier är inte lämpligt. (s 24)
Ekonomibyggnader och sjöbodar
Sjöbodar ska utformas så att de anknyter till befintlig sjöbodsbebyggelse. Tak utförs som sadeltak med takvinkel kring 30-35 grader. Taktäckningsmaterial bör vara rött lertegel. Bodarna förses med stående träpanel som målas i faluröd (undantagsvis även ockragul) färg eller behålls omålade. Dörrar utförs som enkla bräd-dörrar. Eventuella fönster ska vara förhållandevis små.
Om flera nya sjöbodar placeras bredvid varandra, varierar man deras utseende och placerar dem något oregelbundet....Portar bör huvudsakligen vara av trä. (s25)
Funktionsuppdelningen bostadshus för boende, sjöbodar/magasin för förvaring/verksamhet bör bibehållas... Alla ändringar och tillägg ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till platsens kulturvärden, samt även landskapsbilden, enligt PBL 2 kap 6§. Det innebär att traditionellt bebyggelsemönster och byggnads-utformning ska vara utgångspunkten för anpassningen. (s 91).
Bebyggelsen på hamnplan, sill-fabriken och eventuell restaurant vid Lilla Hamnbassängen
Det vi framför allt vill lyfta fram är höjden på byggnaderna samt fönsterytors utformning och placering samt materialval på vissa detaljer.
De planerade byggnaderna på Hamnplan, Sillfabriken och den eventuella restauranten vid Lilla Hamnbassängen har en höjd som inte alls anknyter till den lokala byggnadstraditionen beträffande höjd. Citat: Husets volym anpassas till de äldre husens former. (s 24). Det idag och sedan ca 120 år allra högsta magasinet på Mollösund är det som idag inrymmer restaurant Hamna och Mollösunds Skeppshandel. Det har alltid utmärkt sig för sin höjd och magasinet kallas i folkmun för Sions höjder efter det i Psaltaren i Bibeln omskrivna berget i Jerusalem. Magasinet har alltså en för orten ovanligt hög höjd och är 10 meter i nockhöjd över nollnivån. Detta att jämföra med de planerade byggnaderna på Hamnplan, Sillfabriken och restauranten vid Lilla hamnbassängen som är planerade upp till 14,4 meter.
Vi kan inte förstå varför kommunen inte har följt sina egna rekommendationer i ”Kulturmiljöer på Orust” och ”Med varsam hand…” när man utformat den nya ”Planbeskrivning”
Plåt-och glassilon vid Sillfabriken har en planerad höjd på 16,5 meter. Bakom den nuvarande fabriksbyggnaden fanns tidigare ett cylinderformat reningsverk med en höjd på 8 meter över nollnivån. Hur detta skulle kunna legitimera en planerad cylinderformad huskropp i plåt och glas med en mark area på 30 m2 och 16,5 meters höjd i fyra våningar kan vi inte se.
På den nordvästra delen av hamnplanen har byggnaderna flera stora och oregelbundet placerade fönster. Här liksom på Sillfabriken finns stora glaspartier. På den senare binder till och med glaspartier samman byggnaderna. Detta överensstämmer över huvud taget inte med lokal byggnadstradition. Citat från Med varsam hand-Bygga i känsliga miljöer: Rörande bostadshus: ...fönstren placeras
symmetriskt och i balans på fasaden, bör ha minst en vertikal post och kan också vara spröjsade...Stora glaspartier är inte lämpligt. (s 24). Rörande ekonomibyggnader och sjöbodar: Dörrar utförs som enkla bräddörrar. Eventuella fönster ska vara förhållandevis små (s25)
De senaste 5-10 åren har röda dörrar börjat dyka upp på röda sjöbodar på Mollösund. På de föreslagna byggnaderna i nordväst på Hamnplan har röda dörrar ritats in på gestaltningsförslaget. Dessa bör vara exempelvis svarta, grå eller gröna. Alltså dörrar ska ha annan kulör än panelen. Fönsterbågar ska vara vita på röda magasin.
Planerade gångvägar.
Rörande den planerade gångvägen runt lilla hamnbassängen föreslår vi att denna dras norr om de äldre sjöbodarna vid hamnbassängens norra sida, alltså mellan dessa och nya Sillfabriken. På Mollösund har man av tradition inte haft dylika vandringsbryggor framför sjöbodarna. Detta även om flera sjöbodar idag har ”gemensam” brygga på sjösidan av boden, önskar vi inte en promenadväg på dessa bryggor.
Synpunkter på detaljplan för Mollösunds hamn
2017-02-06
Till: Orust kommun
Förvaltningsområde samhällsutveckling
473 80 Henån
Synpunkter på detaljplan för Mollösunds hamn
Härmed lämnas synpunkter på de delar av förslaget till detaljplan för Mollösunds hamnområde som rör djuphamnen i sundet. Hamnen med dess kajer och den s.k. ”ångbåtsbryggan” utgör en väsentlig del av Mollösunds kulturarv men är också grundläggande infrastruktur för orten och för Orust vars betydelse går långt utöver att förtöja fritidsbåtar under turistsäsongen. Föreslagen placering och utformning av nya bryggor för stora fritidsbåtar skulle försvåra eller t.o.m. omöjliggöra för exempelvis ångaren Bohuslän, segelskutor och andra fartyg att anlöpa Mollösund och riskerar även inverka på farleden genom sundet.
Hamnen i Mollösund representerar stora investeringar från stat, kommun och enskilda ända sedan tidigt 1900-tal och måste utvecklas med ett långsiktigt perspektiv precis som all infrastruktur. Vad framtiden har i sitt sköte vet vi inte men det ligger väl nära till hands att tänka sig att mindre passagerar- eller rentav kryssningsfartyg skulle kunna komma ifråga om faciliteterna finns, liksom att sjötransporter av både gods och människor åter växer av miljöskäl. Infrastruktur måste vara framtidsinriktad och svara mot behov i åtminstone ett 50 års perspektiv. Det vore därför fel att bygga bort den nytta som hamnen kan ge Mollösund och Orust Kommun i framtiden.
Vi vill framhålla vikten av och möjligheterna att finna en lösning som både tillgodoser intressena för all turisttrafik och sjöfart inklusive större fritidsbåtar. Vi bedömer att det finns möjligheter att göra detta med justeringar av förslaget till detaljplan enligt den bifogade beskrivningen.
Därför föreslår vi och uppmanar Orust kommun att genomföra en fördjupad studie för att ta fram tillräckligt underlag vad avser själva hamnanläggningen och kajerna och de tänkta fritidsbåtsbryggorna. Detta för att säkerställa att Mollösund även i framtiden kan ta emot kustsjöfart såsom segelskutor, passagerarfartyg och även annan nyttotrafik, att farleden genom sundet fortsatt kan nyttjas av sjöfarten och att samtidigt säkerheten för de tilltänkta gästplatserna för stora fritidsbåtar säkerställs. I det perspektivet förefaller det för övrigt direkt olämpligt att nybygga en bensinstation i direkt anslutning till både gästhamn och bostäder.
Vidare förslår vi att berörda rederier och föreningar som från tid till annan anlöper Mollösund liksom statliga myndigheter som Sjöfartsverket och Försvarsmakten tillfrågas i detta arbete för att komplettera och kvalitetssäkra underlaget. Förslag på sådana intressenter är listade.
Dessa synpunkter har skrivits i samverkan mellan undertecknade som har bakgrund i yrkessjöfart, Marinen, ideella fartygsföreningar och koppling till Mollösund.
Mollösund och Göteborg 6 februari 2017
Johan von Otter
Mollösund och Göteborg, sjöofficer, seglare samt aktiv i Föreningen Minsveparen/museifartyget M20
Ragnar Johansson
Mollösund och Göteborg, Sjökapten, VD Svenska Orient Linien, Ordförande Föreningen Svensk Sjöfart (fd Sveriges Redareförening), mångårig befälhavare på skonarna Westkust och Mathilda samt styrman på Ångaren Bohuslän
Kim Forssblad
Göteborg, Föreningen Ångbåten, befälhavare S/S Bohuslän
Göran Ringqvist
Göteborg, sjöofficer, befälhavare S/S Bohuslän samt museiminsveparen M20
Anna-Maria Tivert
Mollösund och Göteborg, Ordförande Föreningen Mollösund
UTVECKlING AV SYNPUNKTERNA AVSEENDE MOLLÖSUNDS KAJER
Hamnens betydelse - nu och i framtiden
Möjligheten att anlöpa med fartyg är själva hjärtat i en riktig hamn och karakteristiskt för Mollösund eftersom Mollösund varit en betydelsefull hamn under århundranden. Mollösund är en klassisk hamn på ångarens Bohusläns rutt sen tidigt 1900-tal och för seglande fartyg och kuttrar var Mollösund en av de främsta hemmahamnarna och alltjämt gästar ofta dessa segelfartyg vår hamn. Den s.k. ångbåtsbryggan och MP kajen intill har mycket goda djupförhållanden och är väl belägna i förhållande till farleden. Detta gör att också relativt stora fartyg som ex vis S/S Bohuslän kan nyttja dessa kajer på ett säkert sätt även under sommarens intensiva fritidsbåtstrafik.
Orter med goda hamnar förbinds av havet vilket i alla tider varit betydelsefullt. Planen tar sikte på framtiden och därför är det viktigt att tänka sig att sjötransporter kan få ökad betydelse när bil- och lastbilstransporter inte längre är lika givet som varit fallet sedan 1970-talet. Skärgårdstrafiken på såväl svenska ost- och västkusten har redan börjat återta förlorad mark, men är helt beroende av fungerande hamnar och bryggor. Särskilt turisttrafiken styrs av att dessa hamnar faktiskt är belägna på så att det är attraktivt att anlöpa.
Eftersom detaljplanens ambition är att öka Mollösunds attraktionskraft för turistindustri bör planen säkerställa att hamnen har möjlighet att hantera de olika typer av fartyg som är en väsentlig del i det som lockar Mollösundsbesökaren – ex vis skärgårdsbåtar, seglande skepp, olika typer av kulturfartyg, dyk- och fiskefartyg.
Kustfart är således inte bara en historisk företeelse och del av kulturavet utan även av grundläggande intresse för framtiden.
Utveckling eller avveckling?
Sommartid är större alla fartyg och fritidsskepp hänvisade till kajerna vid sundet eftersom den inre hamnen nyttjas som gästhamn för fritidsbåtar. Den är numera försedd med bottenförankrade akterförtöjningar så att alla båtar förtöjs vinkelrätt mot kajen och är därför bäst lämpad för båtar upp till c:a 12 m längd. Hamnbassängen kan dock övrig tid nyttjas av större skepp upp mot 25 m längd som ex vis kuttrar. Tanken att skapa bra förtöjningsmöjligheter för större fritidsskepp är därför utmärkt. Det gäller bara att göra det på ett vis som inte förstör möjligheten för annan skärgårdstrafik.
Förutom Mollösund existerar egentligen bara en enda hamn med ordentlig kaj på Orust – Foodias industrikaj i Ellös, som inte är så väl belägen för annat än ren nyttotrafik. Övriga samhällen som är värda att besöka för turister har inte användbara kajer.
Det finns tyvärr många exempel hur fungerande hamnar gjorts om så att de ensidigt främjar fritidsbåtar och större yachter och därmed gjorts så svårtillgängliga eller riskfyllda att de i praktiken är oanvändbara för fartyg. Det handlar om en kombination av att hamnarna ”förtätas”, manöverutrymme försvinner, kajer byggs in eller förses med bojar eller y-bommar. Som exempel kan nämnas Sydkoster, Kornöarna, Marstrand. Vi menar att detta absolut inte får ske med Mollösund.
Farleden genom sundet
Farleden genom Mollösund är viktig eftersom den är del av den enda sammanhängande nord-sydliga skyddade inomskärsleden på västsidan av Orust och används flitigt av allt från mindre båtar till större fritidsfartyg och yrkessjöfart eftersom leden har tillräckligt leddjupgående även för kustsjöfarten och dessutom är fyrbelyst. Farleder är utformade för att fartyg upp till en viss storlek säkert skall kunna nyttja dem, vilket bl.a. förutsätter att byggnation eller flytande hinder inte uppförs i eller i direkt anslutning till farleden eller dess ledande (vita) fyrsektorer som även idag är väsentliga för säker nattnavigering.
Planerade pirar/bryggor
Utsnitt ur sjökort för Mollösund med fyrens ledande sektor (copyright Sjöfartsverket)
Detaljplanens kartor framgår inte hur de förslagna pirarna /bryggorna samt de båtar som kan förutsättas förtöjas på dess utsida förhåller sig till lotsleden och fyrsektorerna. Ovanstående utsnitt ur sjökort 932 ger dock en fingervisning om att eventuella nya gästbryggor i sundet måste utformas och placeras så att de inte utgör ett hinder för trafiken i sundet, eller att en säkerhetsrisk uppstår för de vid bryggorna förtöjda båtarna. Således är det uppenbart att ett ordentligt underlag behöver tas fram – lämpligen i samverkan med bl.a. Sjöfartsverket.
NUVARANDE KAJER
Kajerna vid sundet består idag av två angränsande kraftiga betongkajer med mycket gott vattendjup utanför (se djupkarta nedan). Ångbåtskajen är kraftig och i gott skick och ”MP kajen” byggdes så nyligen som 2012 i förlängningen av denna för att kunna ta emot stora fiskefartyg. Den s.k. Matildabryggan är en traditionell stål/träkaj som medger förtöjning av något mindre fartyg är också relativt nybyggd.
Bild 2- vattendjup enligt konstruktionsritning för 2012 års kajbyggnation (MP Bolagen). Ångbåtskajen ansluter till vänster i denna ritning.
KRAV PÅ KAJER OCH NÄRLIGGANDE FÖRTÖJNINGSBRYGGOR
Förutsatt att de tilltänkta bryggorna för fritidsbåtar placeras och anordnas på så vis att de inte inskränker nyttjandet av nuvarande kajer finns inget egentligt behov av förändring. I grunden handlar det först och främst om att inte placera nya båtbryggor eller tillåta förtöjning av båtar på olämpligt vis. Man kan dock tänka sig olika förändringar eller kompletteringar av kajerna till skydd och säkerhet för både fartygen och fritidsbåtarna, men hur detta skall göras bör lämnas åt en fördjupad studie att svara på.
Den sammanlagda längden av de två kajerna bör vara tillräcklig. Den s.k. ångbåtsbryggan/kajen tar emot fartyg på dryga 40 m längd och 300-400 ton, trots att fartyget är längre än själva kajen. Även så stora fartyg som Sjöfartsverkets Scandica (55 m, 980 ton) har nyttjat kajerna. Detta bör vara en rimlig dimensionerande fartygsstorlek även i fortsättningen. Vattendjupet är idag inget problem (framgår av ritningen ovan).
Liksom idag måste kajen och dess förtöjningspollare vara kraftiga nog så att fartyg i de aktuella storlekarna, har möjlighet att säkert ligga även vid hård vind samt att ankomma och avgå i vind upp mot 12-15 m/s även i de besvärligaste vindriktningarna mellan syd och väst då fartyget pressas mot land.
Dimensionerande fartygstyper utgör nedanstående typexempel på fartyg som idag nyttjar eller kan komma nyttja Mollösund:
Seglande skolskepp som Kryssarklubbens 3 fartyg, Westkust, Ingo, Kvartsita m.fl, samt norska, danska holländska skutor. Längd och deplacement varierar men är typiskt 25-30 m skrovlängd, (kräver 35-40 m kajlängd) och deplacement 100 – 250 ton.
Ångaren Bohuslän (40 m 300 ton) och ett antal av skärgårdsrederiers fartyg
Sjöfartsverkets, Kustbevakningens och Sjöräddningens fartyg och båtar.
Marinens mindre örlogsfartyg upp till c:a 40 m längd
Vid en studie bör man givetvis tänka framåt och beakta de moderna snabbgående skärgårdsbåtarna av flerskrovstyp som börjar bli vanliga även i Sverige.
FARTYGS MANÖVERFÖRMÅGA OCH SÄKERHET
För att fartyg och fritidsbåtar skall kunna samsa på ett säkert vis behöver några grundläggande aspekter tas med i beräkningen:
Fartyg har behov av ordentligt manöverutrymme och påverkar närliggande mindre båtar och flytbryggor även på visst avstånd med sitt propellervatten. Befälhavaren på ett fartyg måste alltid försäkra sig om att det finns tillräcklig säkerhetsmarginal eftersom krafterna från ex vis propellerström och tyngden i fartyget kan ha förödande konsekvenser för små fritidsbåtar vid närkontakt. Även en större fritidsbåt kan oftast ”bära av” utan att skada ett fartyg.
Man kan aldrig räkna med att ett fartyg kan fickparkera exakt, särskilt inte i frisk vind som ju är vanligt i sundet även sommartid.
Äldre fartyg som skutor och skärgårdsbåtar har oftast endast en propeller och relativt låg maskinstyrka och är därmed beroende av avsevärt större manöverutrymme än moderna fartyg (med bogpropellrar, vattenjetdrivning etc).
Segelskutor kräver betydligt större kajlängd än själva skrovlängden p.g.a. utskjutande bogspröt och livbåtar etc. En typisk skuta kräver omkring 35-40 m.
PLACERING AV NY BENSINSTATION
Förslaget att placera en ny bensinstation i direkt anslutning till både gästhamn och bostäder (befintliga och nya) ter sig direkt olämplig. Större delen av den tillgängliga djupkajen kommer dessutom att upptas av tankande fritidsbåtar sommartid, vilket omöjliggör anlöp av större båtar med begränsad manöverförmåga. Det är också synnerligen tveksamt om passagerartrafik får eller bör nyttja en kaj som samtidigt är bensinstation. Att samtidigt som boendet utökas i området även locka trafik från Mollösund och omgivande orter för att tanka bilar och lastbilar är i direkt konflikt med normalt miljötänk. Det handlar om både hälso- och säkerhetsaspekter och som planförfattarna nämner är det på gränsen till reglerna. Att dessutom motivera detta med att man ex vis kan förlägga oljecisterner under mark i ett av saltvatten dränkt område med översvämningsrisk gör idén än mer olämplig. Vi vill erinra om att bensinstationen på Mollösund flyttades för inte så många år sedan från sitt läge i inre hamnen av just säkerhetsskäl. Att då medvetet nybygga i ett sådant läge är minst sagt oklokt. Denna del av planen bör strykas helt och annan lokalisering sökas ifall en tankstation för fordon skall byggas på sydvästra Orust.
EXEMPEL PÅ INTRESSENTER
Exempel på myndigheter, intresseföreningar och företag som kan vara lämpliga att rådgöra med. Detta är dock ingen komplett lista.
· Föreningen Västkustskutorna (sammanslutning för många ideella segelfartygsföreningar),
· Sällskapet Ångbåten
· Svenska Kryssarklubbens Seglarskola
· Skärgårdsredarna
· Kustbevakningen
· Sjöfartsverket, Lotsområde Göteborg samt Marstrand
· Försvarsmakten (Marinen samt Militärregion Mitt)
